10-10-11

Han.. hur ska man kunna förklara något så magiskt, något så underbart. Han är som en dröm, min dröm. Förut kunde jag inte ta på honom, han var bara en ilusion av något så efterlängat och behövligt. Flera gånger hade jag sträckt ut min hand för att nå hans men den fortsatte bara utåt i tomma intet, det fanns ingenting där.

Men han tog tillslut tag i min hand & han blev min räddning, nu är min drömm sann, drömmen om dig är numera min verklighet.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0